c. 1744
28 December 1829
som kärande i en lagdräkt gick Mamma Bett, en slav, med i en svart arbetare vid namn Bront för att stämma för sin frihet 1781. Efter att ha vunnit det fallet antog hon namnet Elizabeth Freeman. Segern var ett viktigt steg i avskaffandet av slaveri i Massachusetts, även om det slutliga beslutet från Massachusetts högsta domstol att den nya statskonstitutionen förbjöd slaveri kom i ett annat fall.
Freeman föddes som slav i staten New York och 1758 verkar ha gått i besittning av John Ashley från Sheffield, Massachusetts, en domare i Court of Common Pleas från 1761 till 1781. Freeman lärde sig aldrig läsa eller skriva, men hon hörde diskussioner om Bill of Rights och Massachusetts constitution, som antogs 1780. Hon ansåg att språket om alla människor som skapas fria och lika kan väl gälla för henne.
1780 blev fru Ashley arg och slog på Freemans syster med en uppvärmd spade; Freeman brändes på armen när hon ingrep. När hon lämnade huset stämde hon för sin frihet i ett fall som hördes den 21 augusti 1781. Hon vann. Hennes advokat var Theodore Sedgwick, far till Theodore Sedgwick Jr., en känd avskaffare. Freeman blev tjänare i Sedgwick-familjen och följde dem till Stockbridge 1785. När Freeman gick i pension hade hon samlat tillräckligt med pengar för att köpa ett litet hus. Hon nämner barnbarnsbarn i testamentet som hon undertecknade med ett kors den 18 oktober 1829. Hon begravdes i familjen Sedgwick på Stockbridge Cemetery.
Se även fria svarta, 1619-1860; Slaveri och konstitutionen
bibliografi
Dermus, Betty. ”Några av oss är modiga.”Essens 28, nr 10 (1998): 84.
Johns, Robert L. ”Elizabeth Freeman,” Mamma Bett, ”” Mumbet.””I anmärkningsvärda svarta amerikanska kvinnor, redigerad av Jessie Carney Smith. Detroit: Gale, 1992.
Logan, Rayford W. ” Elizabeth Freeman.”I Dictionary of American Negro biografi, redigerad av Rayford W. Logan och Michael R. Winston. New York: Norton, 1982.
robert L. johns (2001)
uppdaterad bibliografi