i den aktuella studien utvärderade vi rollen av genetiska, fysiologiska och miljömässiga faktorer för att påverka dräktighetslängd, kalvfödelsevikt och tid för förlossning i dromedära kameler. Reproduktionsdata samlades in under en 10-årsperiod på världens första intensivt hanterade, storskaliga kamelmjölkgård. Vi antog att miljöförhållanden (dvs. fotoperiod) har en avgörande effekt på dessa reproduktionsparametrar. Effekten av olika faktorer testades med linjära blandade modeller och varianskomponentanalys. Totalt observerades 557 (13,1%) primiparösa och 3691 (86,9%) multiparösa förlossningar hos 2 123 dromedarer. Parturitions hade en uttalad säsongsfördelning. Medelvärdet (se-se) av dräktigheten och medelvärdet (se-se-se) födelsevikt var 384,5 0,17 dagar (n = 4 093, CV = 2,88%) respektive 34,5 0,09 kg (N = 3 909, CV = 16,8%). Alla utom en fasta faktorer (typ av avel) påverkade graviditetens längd och kalvfödelsevikt. Befruktningsmånad (27,1%), kvinnlig kamel (11,2%) och levande död status för kalven (10,6%) var ansvariga för nära 50% av variationen i graviditetslängd. Samtidigt hade kvinnlig kamel (30,3%), paritet (11,3%), år (6,9%) och månad för förlossning (6,2%) det starkaste relativa inflytandet på variationen i kalvfödelsevikt. Båda reproduktiva egenskaper visade en uttalad circannual variation. Den genomsnittliga längden på graviditeten var längre per app. 18 dagar i dromedarier som blir gravid i November jämfört med de som blir gravida i Maj. Den genomsnittliga nyfödda vikten var 4,4-4,9 kg högre i December jämfört med September och April. Dromedarier födde under hela 24 h-perioden, men de flesta leveranserna (n = 3,117, 74,1%) inträffade från soluppgång till solnedgång. Leveranstoppen var mellan 2 och 3 pm. Månad på året har en stark inverkan på tidpunkten för leveranser. Däremot skilde sig tiden från soluppgång till förlossning inte mellan månaderna. Leveranstoppen inträffade 7-9 h efter soluppgången och mediantiden från soluppgång till förlossning var 8 h och 24 min. Dessa resultat ger starkt stöd till den ursprungliga hypotesen. Säsongsförändringar var oberoende av näringsfaktorer, var associerade med klimatförhållanden (dvs. fotoperiod) och kan återspegla en endogen cirkannuell rytm i fosterutveckling. Dromedarkamelen kan vara en användbar in vivo-modell för att studera miljöpåverkan på feto-maternell kommunikation, fosterutveckling och tidpunkt för förlossning.