Abstract
förekomsten av Candida infektioner eskalerar över hela världen. Den allvarliga karaktären hos dessa infektioner förvärras av ökande nivåer av läkemedelsresistens. Vi rapporterar att vissa honungar har betydande antimykotisk aktivitet mot kliniska isolat av Candida-arter. Det är viktigt att den minsta hämmande koncentrationen av dessa honungar kan uppnås i klinisk miljö.
introduktion
honung har använts som läkemedel i tusentals år och har visat sig vara ett effektivt antimikrobiellt medel 1. Denna antimikrobiella aktivitet härrör främst från produktionen av väteperoxid från glukos och syre av glukosoxidas, ett bi-härlett enzym 2. Honung från vissa arter av leptospermumflora som är infödda i Australien och Nya Zeeland innehåller ytterligare fytokemiska komponenter som ytterligare förbättrar dess antibakteriella aktivitet 3. Den exakta karaktären hos dessa komponenter är ännu inte identifierad.
även om flera in vitro-studier har visat de antibakteriella egenskaperna hos honung 3-5, har få undersökt verkan mot svampar. Förekomsten av svampinfektioner ökar i både samhället och sjukhusmiljöer, med Candida spp. bland de ledande organismerna. Candida albicans orsakar orala infektioner, över 50% av candidaemifall 6-9 och mer än 90% av vaginal candidiasis 10, 11. Nyligen har det ökat rapporter om icke-C. albicans Candida arter i kliniska studier. Candida glabrata har blivit den dominerande icke-C. albicans Candida-arter som är involverade i blod-och vaginala infektioner 9, 12-14, medan Candida dubliniensis ofta är inblandad i orofaryngeal candidiasis 15. Infektion med icke-C. albicans Candida-arter har viktiga kliniska konsekvenser, eftersom många är resistenta mot konventionell triazolbaserad antimykotisk behandling. Andra konventionella antifungala terapier är antingen giftiga eller av begränsad effekt, och det finns ett växande behov av nya potenta antifungala medel. Syftet med den aktuella studien var att bestämma effekten av olika honung mot kliniska isolat av C. albicans, C. glabrata och C. dubliniensis.
material och metoder
kliniska isolat av C. albicans, C. glabrata och C. dubliniensis testades mot fyra olika honungar: en obearbetad Jarrah-honung med väteperoxidaktivitet (total antibakteriell aktivitet (som beskrivs i 16) motsvarande 30,2% fenol 17); Medihoney Bisexual Antibakteriell Honungbarriär, en proprietär blandning av Leptospermum och väteperoxidhoney (fytokemisk aktivitet 28% fenolekvivalent); Comvita care 18+, en ren Leptospermum honung (fytokemisk aktivitet 18% fenolekvivalent); och en konstgjord honung, som används för att simulera de höga sockernivåerna som finns i honung (7,5 g sackaros, 37,5 g maltos, 167,5 g glukos och 202,5 g fruktos i 85 ml sterilt vatten).
den minsta hämmande koncentrationen (MIC) för varje honung bestämdes baserat på nccls-mikrodilutionsmetoden 18. Femtio procent (w/v) lagerlösningar av honung i rpmi-1640-medium (med glutamin och utan bikarbonat (Sigma)) bereddes omedelbart före varje analys och filter steriliserades genom 0.2 occurm porfilter (Millipore). Stamlösningar späddes ytterligare med rpmi-1640-medium i 96-brunns mikrotiterplattor för att ge slutliga honungskoncentrationer som ökade i steg om 1% (vikt/volym). Suspensioner av Candida isolat framställdes i steril 0,85% saltlösning och transmittans vid 530 nm justerades till 80-88%. Suspensioner späddes i rpmi-1640-medium och 25 occyl tillsattes till varje brunn i mikrotiterplattan omedelbart efter beredning av honungslösningarna, vilket resulterade i ett slutligt inokulum av 0,5–2,5 203 103 cfu/ml. Efter inkubation vid 35oC i 24 timmar registrerades MIC som den lägsta koncentrationen av honung som förhindrade synlig tillväxt. Varje Candida-isolat testades i två exemplar och analyserna upprepades på en separat dag. Mann-Whitney U-testet användes för att utvärdera statistiskt signifikanta grupper. Korrelationer utfördes med hjälp av Spearman rangordningstest.
resultat
resultat av känsligheten hos C. albicans, C. glabrata och C. dubliniensis för olika honung visas i Tabell 1. Jarrah honung var signifikant mer aktiv mot de tre Candida-arterna (P < 0.00001). De blommiga honungarnas svampdödande aktiviteter var signifikant större än den konstgjorda honungen mot C. albicans och C. glabrata (P < 0.002), men för C. dubliniensis var endast Jarrah honung signifikant mer aktiv (P < 0.00001). C. dubliniensis var mer mottaglig för den osmotiska effekten av alla honung och för de antifungala effekterna av Jarrah honung, som uppvisar signifikant lägre Mikrofoner än de andra arterna (P < 0.00001). C. glabrata, som är medfödd mindre mottaglig för många konventionella antifungaler 19, var den minst mottagliga för de testade honungarna (P < 0.00001).
mottaglighet av Candida-arter för olika honungstypsa
. | Candida species (n) . | ||
---|---|---|---|
. | C. albicans (18) . | C. glabrata (10) . | C. dubliniensis (10) . |
Jarrah | 18.5±2.7** | 29.9±2.8** | 15.4±2.8** |
Medihoney® Antibacterial Honey Barrier | 38.2±2.9** | 43.1±4.2* | 34.6±2.5 |
Comvita® Wound Care 18 + | 39.9±1.7** | 42.6±2.8** | 33.4±2.5 |
Artificial honey | 42.6±1.8 | 44.7±2.7 | 34.3±2.4 |
. | Candida species (n) . | ||
---|---|---|---|
. | C. albicans (18) . | C. glabrata (10) . | C. dubliniensis (10) . |
Jarrah | 18.5±2.7** | 29.9±2.8** | 15.4±2.8** |
Medihoney® Antibacterial Honey Barrier | 38.2±2.9** | 43.1±4.2* | 34.6±2.5 |
Comvita® Wound Care 18 + | 39.9±1.7** | 42.6±2.8** | 33.4±2.5 |
Artificial honey | 42.6±1.8 | 44.7±2.7 | 34.3±2.4 |
aValues show mean minimum inhibitory concentration (% (w/v) honey)±standard deviation.
P < 0.002;
P < 0.00001. P values assessed in comparison to artificial honey.
mottaglighet av Candida-arter för olika honungstypsa
. | Candida arter (n). | ||
---|---|---|---|
. | C. albicans (18). | C. glabrata (10). | C. dubliniensis (10). |
Jarrah | 18,5 kg 2,7** | 29,9 kg 2,8** | 15,4 kg 2,8** |
medihoney brasilian antibakteriell honung barriär | 38,2 2.9** | 43.1±4.2* | 34.6±2.5 |
Comvita® Wound Care 18 + | 39.9±1.7** | 42.6±2.8** | 33.4±2.5 |
Artificial honey | 42.6±1.8 | 44.7±2.7 | 34.3±2.4 |
. | Candida species (n) . | ||
---|---|---|---|
. | C. albicans (18) . | C. glabrata (10) . | C. dubliniensis (10) . |
Jarrah | 18.5±2.7** | 29.9±2.8** | 15.4±2.8** |
Medihoney® Antibacterial Honey Barrier | 38.2±2.9** | 43.1±4.2* | 34.6±2.5 |
Comvita® Wound Care 18 + | 39.9±1.7** | 42.6±2.8** | 33.4±2.5 |
Artificial honey | 42.6±1.8 | 44.7±2.7 | 34.3±2.4 |
aValues visar genomsnittlig minsta hämmande koncentration (% (w/v) honung) standardavvikelse i Brasilien.
P < 0,002;
P < 0,00001. P-värden bedömda i jämförelse med konstgjord honung.
läkemedelsresistensprofiler var tillgängliga för 20 av isolaten. Tolv av dessa var antingen resistenta eller mottagliga-dosberoende av itrakonazol och/eller flukonazol. Alla dessa isolat hämmades av honung, utan statistiskt samband mellan svampdödande känslighet och känslighet för honung (P > 0,05).
diskussion
begränsade observationer har funnit att honung har en hämmande effekt mot C. albicans i vitro20-22, men ingen av dessa studier använde standardiserade honung eller analysmetoder. Endast en publicerad studie har använt honung med känd fenolekvivalent aktivitet för att undersöka antifungal aktivitet 23. I denna studie jämfördes effekterna av beteshonung med Leptospermumhonung mot dermatofytsvampar. I enlighet med resultaten från den aktuella studien visade sig väteperoxidtypen honung ha en större antifungal effekt.
den aktuella studien fann inget statistiskt samband mellan svampdödande känslighet och känslighet för honung. Detta är av särskild betydelse med tanke på den ökande resistenshastigheten mot azolläkemedel bland Candida-isolat 8, 24, 25 och upptäckten att azolbaserad profylax ökar risken för infektion med icke-C. albicanscandida arter, som kan vara mindre mottagliga för vanliga läkemedelsdoser 6, 24.
Även om denna studie visar den svampdödande effekten av honung in vitro finns det några praktiska överväganden för dess användning in vivo. För det första är honung begränsad till aktuella behandlingar och kan inte användas för att behandla candidemi, den allvarligaste formen av candidiasis. Eftersom den ledande riskfaktorn för blodflödesinfektion är kolonisering eller infektion av externa platser, såsom inneboende katetrar, eller den orala eller vaginala slemhinnan 19, kan honung användas profylaktiskt för att förhindra allvarligare infektioner. Hel honung placerad direkt runt katetrar visade sig vara minst lika effektiv som povidonjod 26 eller mupirocin 27 för att förhindra infektion på utgångsstället. För det andra, eftersom honung är vattenlöslig, kan den spädas eller avlägsnas av kroppsvätskor, särskilt saliv i munhålan. En pilotstudie av engelska et al. 28 fann en signifikant minskning av genomsnittliga plackpoäng och blödningsställen hos patienter som fick ett tuggbart ’honungsläder’; samma teknik kunde tillämpas för behandling av oral candidiasis. På andra kroppsställen skulle regelbunden applicering av 100% honung bibehålla en koncentration långt över den önskade mikrofonen. Honung kan också införlivas i en pessary för behandling av vaginal candidiasis. En annan praktisk fråga är närvaron av katalas i kroppsvätskor som har potential att minska väteperoxidaktiviteten. Fallrapporter och kliniska prövningar tyder dock på att tillräcklig aktivitet behålls för att honung ska vara effektiv i klinisk miljö 29, 30. Resultaten av den aktuella studien argumenterar för kontrollerade kliniska prövningar för att etablera honung som ett topiskt antimykotiskt medel.
bekräftelser
detta arbete stöddes av Rural Industries Research and Development Corporation Honeybee Committee grant nummer US-128. Kliniska isolat tillhandahölls vänligt av Westmead Hospital Institute of Clinical Pathology and Medical Research, Sydney, Australien; och Mazandaran University of Medical Sciences, Sari, Iran. Honungsprover tillhandahölls Vänligen av Medihoney Pty. Ltd., Queensland, Australien; Comvita Medical Ltd., Te Puke, Nya Zeeland; och Western Australian Beekeepers Association.
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
, et al.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
, et al.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
,
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
, et al.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
, et al.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
, et al.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
, et al.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
, et al.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
.
,
,
,
,
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
, et al.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
, et al.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
.
.
,
,
(pg.
–
)
,
,
, et al.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)
,
.
,
,
, vol.
(pg.
–
)