traumans roll från ocklusion och subgingivalplack i patogenesen av infrabonyfickan som observerats i röntgenbilden studerades i 48 tänder som måste extraheras på grund av avancerad periodontal sjukdom. Före extraktionen undersöktes tänderna med avseende på graden av rörlighet och riktningen för de horisontella komponenterna i masticatorkrafterna. Efter extraktion färgades tänderna och undersöktes under stereomikroskopet. När tanden är tillräckligt färgad kan subgingivalplattan och de återstående fästfibrerna lätt särskiljas från området för det korsande epitelet. Observationerna som gjordes på de extraherade tänderna korrelerades sedan med vad som kunde ses i röntgenbilden. Följande viktiga observationer gjordes: I djupet av infrabonyfickan fanns en nära kongruens mellan framsidan av subgingivalplattan och gränsen för de återstående fästfibrerna, avståndet varierade mellan 0,2 och 2,0 mm. Det fanns också ett nära samband mellan framsidan av subgingivalplattan och den alveolära krönet intill tanden samt mellan ytan på subgingivalplattan och den motsatta vertikala väggen i infrabonyfickan, avstånden mellan 1 och 3 mm. De horisontella krafterna var huvudsakligen eller uteslutande orienterade bucco-lingually, medan infrabonyfickorna var placerade mesiellt eller distalt, dvs parallellt med kraftens riktning och inte i rätt vinkel mot den som observerats i experimentella studier. Rörligheten hos tänderna intill vilka infrabonyfickor utvecklades var normal i 42% av fallen, ökade något i 31%, och endast i 11% av fallen ökade den alltför mycket. I 19 fall var infrabonyfickan belägen på en av rötterna till nedre molar som avlägsnades genom hemisektion. I åtta av de 12 fallen, som observerades i perioder från 1 till 10 år, fungerade den återstående roten bra utan vidare utveckling av vinklade benfel eller infrabonyfickor. Alla blev markant fastare som en följd av framgångsrik periodontal behandling. Tre av de fyra återstående rötterna extraherades på grund av periapiska problem. Det fanns inga bevis som tyder på att trauma från ocklusion hade varit involverat i patogenesen av infrabonyfickorna.