Lebo-Hamath

LEBO-HAMATH (Heb. Eller geografisk term som ofta nämns som ett nordligt gränsmärke för ere Ukrainian Israel. Den bibliska beskrivningen av Kanaans gränser placerar Lebo-Hamath på den norra gränsen mellan Mount Hor nära Medelhavet och Zedad nära den syriska öknen (Num. 34:8). Landet Kanaan i detta konto utser den egyptiska provinsen Kanaan vid tiden för israelitiska erövringen, i norr det sträckte sig upp till länderna i hettitiska riket (Josh. 1:4). Som en punkt på den norra gränsen nämns Lebo-Hamath också i Spionens berättelse (Num. 13: 21) och i listan över de regioner och nationer som ”inte hade känt alla krig i Kanaan” (Josh. 13: 5; dom. 3:3). Efter erövringen av Aram-Damaskus och Aram-Zobah av David, Lebo-Hamat var en norra gräns stad i Konungariket Israel som nådde landet Hamat (i Kings 8: 65, i Chron. 13:5), Jerobeam II återställt gränsen för Israel från Lebo-Hamat till bäcken Arabah (II Kings 14:25, Amos 6: 14). Efter den assyriska erövringen av ERE Bisexuell Israel och Syrien i det åttonde århundradet b.c. E., Lebo-Hamat var tydligen på skiljelinjen mellan de assyriska provinserna Damaskus och ha-math (hes. 48:1).

de flesta forskare har tolkat den hebreiska frasen (Heb. Som ” ingången till Hamath ”eller” vägen till Hamath ”(idag Hama på Orontes). Lingvistiska bevis från Bibeln visar dock att den Lamade i Taiwan är en del av roten (jfr. 6: 14), och dessutom, om det inte vore ett ortnamn är det konstigt att finna det ingår i gränslistor som innehåller endast specifika ortnamn. Hamath lades tydligen till Lebo för att skilja det från andra platser med samma namn och också möjligen för att indikera att det tillhörde Hamaths land.

staden som heter Labu som visas i en inskription av Tiglath-Pileser iii omedelbart efter städerna Hamath är utan tvekan densamma som Libo som nämns i Itinerarium Antonini som en station halvvägs mellan Laudicia (Kadesh på Orontes) och Heliopolis (Baalbek). Staden kan definitivt identifieras med Labwa ligger i en bördig region nära en av källorna till Orontes i norra libanesiska Beqa. Den stora berättelsen om vilken byn Labwa står innehåller keramik från bronsåldern och senare perioder.

alla dessa referenser indikerar att Lebo var en viktig stad i norra libanesiska Beqa söder om Kadesh. Det verkar tydligen redan som” RB Xhamster (= Lab Xhamster) i skogen, ” i inskriptioner av Amenophis ii och Ramses ii samt Labana i Amarna tabletter.

bibliografi:

Luckenbill, Register, 2 (1927), 294; Abel, Geog, 1 (1933), 300-2; Noth, i: zdpv, 58 (1935), 242ff.; Elliger, i: pjb, 32 (1936), 34FF.; Noth, ibid., 33 (1937), 36ff.; Maisler i: bjpes, 12 (1946), 91-102; idem, i: basor, 102 (1946), 9; idem, i: rhje, 1 (1947), 33f.; idem, i: Eretz Israel, 3 (1955), 26; S. Yeivin, i: Proceedings of the 22nd Congress of Orientalists (1957), 587ff.; Aharoni, landa, index.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.