Nasal Drug administration har använts som en alternativ väg för systemisk tillgänglighet av läkemedel begränsade till intravenös administrering. Detta beror på den stora ytan, poröst endotelmembran, högt totalt blodflöde, undvikande av första passmetabolism och redo tillgänglighet. Den nasala administreringen av läkemedel, inklusive många föreningar, peptider och proteinläkemedel, för systemisk medicinering har undersökts i stor utsträckning de senaste åren. Läkemedel rensas snabbt från näshålan efter intranasal administrering, vilket resulterar i snabb systemisk läkemedelsabsorption. Flera tillvägagångssätt diskuteras här för att öka uppehållstiden för läkemedelsformuleringar i näshålan, vilket resulterar i förbättrad nasal läkemedelsabsorption. Artikeln belyser vikten och fördelarna med läkemedelsleveranssystemen som appliceras via näsvägen, som har bioadhesiva egenskaper. Bioadhesive, eller mer lämpligt, mucoadhesive system har förberetts för både oral och peroral administrering tidigare. Nässlemhinnan presenterar en idealisk plats för bioadhesiva läkemedelsleveranssystem. I den här översynen diskuterar vi effekterna av mikrosfärer och andra bioadhesiva läkemedelsleveranssystem på nasal läkemedelsabsorption. Läkemedelsleveranssystem, såsom mikrosfärer, liposomer och geler har visat sig ha goda bioadhesiva egenskaper och som sväller lätt vid kontakt med nässlemhinnan. Dessa läkemedelsleveranssystem har förmågan att kontrollera graden av läkemedelsclearance från näshålan samt skydda läkemedlet från enzymatisk nedbrytning i nasala sekret. Mekanismerna och effektiviteten hos dessa läkemedelsleveranssystem beskrivs för att styra utvecklingen av specifika och effektiva terapier för framtida utveckling av peptidpreparat och andra läkemedel som annars bör administreras parenteralt. Som en konsekvens kan biotillgängligheten och uppehållstiden för läkemedlen som administreras via näsvägen ökas med bioadhesiva läkemedelsleveranssystem. Även om majoriteten av detta arbete som involverar användning av mikrosfärer, liposomer och geler är begränsat till leverans av makromolekyler (t. ex., insulin och tillväxthormon) kan de allmänna principerna tillämpas på andra läkemedelskandidater. Det måste betonas att många läkemedel kan absorberas väl om kontakttiden mellan formulering och nässlemhinnan är optimerad.