Sackarosacetatisobutyrat (SAIB), ett livsmedelstillsats som används som smakemulsionsstabilisator i citrusbaserade läskedrycker, utvärderades för kronisk toxicitet i B6c3f1 Möss och Fischer 344 råttor. SAIB upplöst i aceton blandades i nih07 gnagare diet vid koncentrationer som justerades varje vecka under de första 12 till 18 månaderna av studierna så att intagna dosnivåer per kg kroppsvikt var konstant. Grupper om 20 råttor per kön fick dosnivåer på 0,0, 0,0, 0,5, 1,0 och 2,0 g SAIB/kg kroppsvikt under 1 år och grupper om 50 råttor per kön fick dosnivåer på 0,0, 0,0, 0,5, 1,0 och 2,0 g SAIB/kg kroppsvikt under 2 år. Möss matades dosnivåer av 0,0, 0,0, 1,25, 2,5 och 5,0 g SAIB/kg kroppsvikt för 2 år. De högsta doserna som matades, motsvarande dietkoncentrationer på cirka 5%, ansågs vara de maximala koncentrationerna som kunde matas utan risk för näringsbrister. Depressioner i viktökning noterades, särskilt hos honråttor under de första 12 till 18 månaderna av studierna. Återhämtning under det sista kvartalet av 2-årsstudien tyder på att den minskade kroppsviktökningen var näringsmässig snarare än SAIB-relaterad. Det fanns inga skillnader i överlevnad mellan SAIB-behandlade råttor eller möss och kontroller. Minskade kroppsviktökningar, främst hos kvinnor, men mindre konsekventa än hos råtta, noterades i 2-års musstudien. Inga tecken på toxicitet observerades i klinisk kemi, hematologi, organvikter, grova nekropsifynd eller ljusmikroskopistudier i 1 – eller 2-årsstudierna på råtta. Elektronmikroskopiska undersökningar av leversektioner från råttor med hög dosnivå från 1-årsstudien visade inte heller några effekter av SAIB-behandling. Inga signifikanta ökningar av godartade eller maligna tumörer sågs i karcinogenicitetsstudierna på råtta eller mus på lång sikt. Den lägsta no-observed-adverse-effect-nivån (NOAEL) var 2 g SAIB/kg kroppsvikt härledd från 1 – och 2-års kroniska toxicitetsstudier på råtta.