Papaoutai var en enorm internationell hit för Stromae, den populära sångaren från Belgien som sjunger på franska. Även om den här hitlåten är väldigt catchy, har den ett *mycket* djupt budskap om förlust och faderskap. Franska texter och engelsk översättning efter hoppet.
Om du vill stödja webbplatsen (och Stromae) kan du köpa den här låten Här:
| franska | engelska | ||
|---|---|---|---|
| dites-moi d ’o actui il vient | berätta för mig var han är från | ||
| enfin je saurai o Actuary je vais | äntligen vet jag vart jag ska | ||
| maman dit que lorsqu’ on cherche bien | mamma säger att när vi verkligen ser ut | på finit toujours par trouver | vi slutar alltid hitta det | elle dit qu ’il n’ est jamais tr auxils loin | hon säger att han aldrig är så långt borta |
| Qu ’ il part tr auxils souvent travailler | som han ofta lämnar för arbete | Maman dit ”travailler c ’ est bien” | mamma säger ”att arbeta är bra” |
| bien mieux qu ’ exceptre mal accompagnubbi | bättre än att vara i dåligt sällskap | ||
| pas vrai ? | är inte det rätt? | ||
| o tu tr > | |||
| o tu tr est ton pappa ? | Var är din pappa? | ||
| Dis-moi eller TD TN TN pappa ? | berätta för mig Var är din pappa? | ||
| utan att ens prata med honom | Il sait ce qui ne va pas | han vet vad som är fel | |
| Ah sacribyli Papa | Åh vad en pappa | ||
| dis-moi o exportorienterade es-tu cach exportorienterade ? | berätta för mig, var gömmer du dig? | ||
| Usca doit, faire au moins mille fois que j ’ ai | det måste vara minst tusen gånger att jag | Compt Portugals mes doigts | räknade på mina fingrar |
| o tr t ’ es, Papaoutai? | Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai? | Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai? | Var är du, pappa var är du? | ||
| o tu t ’es, o tu t’ es o tu tu, Papaoutai ? | Var är du, Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? |
||
| Quoi, qu ’on y croit ou pas | oavsett om vi tror eller inte | ||
| y aura bien un jour o Scorpion on n’ y croira plus | det kommer säkert att finnas en dag när vi inte längre tror | ||
| un jour ou l ’autre på sera tous papa | en dag eller en annan kommer vi alla att vara en pappa | et d’ un jour Kazaki l ’ autre på aura disparu | och från en dag till nästa kommer vi att ha försvunnit |
| seroner-nous d brasilitestables ? | kommer vi att vara avskyvärda? | ||
| Seroner-nous beundransvärda ? | kommer vi att vara beundransvärda? | ||
| Des g ou des g ou ? | uppfödare eller genier? | ||
| Dites-nous qui donne naissance aux irresponsables ? | berätta för oss vem som föder det ansvarslösa? | ||
| Ah dites-qui nous, tiens | Ah berätta vem, kom på | ||
| Tout le monde sait kommentera fait les bébés | det vet Alla hur barn blir till | ||
| Mais personne sait kommentera fait des papas | Men ingen vet hur man gör Pappor | ||
| Monsieur Je-sais-tout sv aurait hérité, ça c ’ est | Mr Know-it-all som skulle ha ärvt det, det är det | ||
| Faut l’sucer d’son pouce ou quoi ? | ska det sugas ut ur tummen eller vad? | ||
| Dites-nous o c ’est cach exportoria doit | berätta för oss var det är gömt, det måste | Faire au moins mille fois qu’ on a, bouffusku-nos doigts | vara tusen gånger att vi har ätit våra fingrar |
| o tr t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| o tu t ’es, o tu t’ es o tu tu, Papaoutai ? | Var är du, Var är du, pappa var är du? | ||
| o tr t ’ es ? | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| o tu t ’es, o tu t’ es o tu tu, Papaoutai ? | Var är du, Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu tr > | |||
| o tu tr est ton pappa ? | Var är din pappa? | ||
| Dis-moi eller TD TN TN pappa ? | berätta för mig Var är din pappa? | ||
| utan att ens prata med honom | Il sait ce qui ne va pas | han vet vad som är fel | |
| Ah sacribyli Papa | Åh vad en pappa | ||
| dis-moi o exportorienterade es-tu cach exportorienterade ? | berätta för mig, var gömmer du dig? | ||
| Usca doit, faire au moins mille fois que j ’ ai | det måste vara minst tusen gånger att jag | Compt Portugals mes doigts | räknade på mina fingrar |
| o tr t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| o tu t ’es, o tu t’ es o tu tu, Papaoutai ? | Var är du, Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| o tu t ’ es, Papaoutai ? | Var är du, pappa var är du? | ||
| o tu t ’es, o tu t’ es o tu tu, Papaoutai ? | Var är du, Var är du, pappa var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
| O TD T ’ es | Var är du? | ||
översättning av Papaoutai av Stromae – Ordförrådsfördelning och förklaring
Efter ordförrådets uppdelning och förklaring nedan har jag delat en *stor* video av Stromae som utför Papaoutai live!
vers 1
i denna vers berättar Stromae historien om en ung pojke vars far är frånvarande från sin familj. Pojken undrar var hans far är och försöker hitta honom. Detta är sannolikt självbiografiskt; Stromaes far var Rwandisk och hans mor är belgisk. Stromaes far arbetade ofta i Rwanda under sin barndom medan han stannade hemma i Belgien med sin mor. Stromaes far dödades senare tragiskt i folkmordet i Rwanda.
även om vi inte borde anta att den här låten är 100% självbiografisk, utforskar talaren i låten teman som tydligt Stromae har haft att kämpa med i sitt eget liv.
i den första versen låter högtalaren ganska naiv, barnslig och förvirrad (särskilt jämfört med andra versen). Han försöker ta reda på var hans pappa är och har frågat sin mamma, men han verkar ifrågasätta hennes förklaring till sin fars frånvaro.
ordförrådet i denna vers är faktiskt ganska grundläggande (otroligt som det verkar vara i ett barns röst). Det finns några intressanta frasering och några vanliga franska ord som används i denna vers. Låt oss bryta ner det!
Maman dit que lorsqu ’ on cherche bien / On finit toujours par trouver
Detta är en lek på något som föräldrar ofta berättar för sina barn:” cherche bien tu vas trouver”, som översätter för ” titta hårt, du hittar det.”Du kan föreställa dig att föräldrar säger detta till barn som kommer till dem och klagar på att de inte ska hitta sin leksak, bok osv, även om de inte har tittat så hårt och den frustrerade föräldern säger till dem att ”se ordentligt och du hittar det!”
i den här raden tar talaren sin mors röst och talar till sin son – han har sannolikt fått höra ”cherche bien tu vas trouver” många gånger, och nu tillämpar han ordspråket på sin sökning efter sin frånvarande far.
/ Elle ditqu ’il n’ est jamais tr accusporis loin / Maman dit ”travailler c ’ est bien” / Bien mieux qu ’ occurtre mal accuspagncu / Pas vrai ?
här upprepar talaren sin mors förklaring till sin fars frånvaro. Hon säger ”han är aldrig så långt” och ” det är bra att jobba!””Bien mieux qu’ jacobtre mal accompagnuski ” är en pjäs på en fransk uttryck.
det fullständiga uttrycket (som inte finns i låten men är välkänt på franska) är: Mieux vaut exceptre seul que mal accompagnussic.
Vaut är från valloir men ”il vaut mieux ” betyder mer som” det är bättre att… ” i den meningen att ge råd eller göra en rekommendation. Detta uttryck betyder ”det är bättre att vara ensam än i dåligt sällskap” (som i: åtföljd av någon du inte gillar eller som inte är en bra följeslagare). Detta används ofta när någon bryter upp eller är singel som ett tröstande uttalande. Som ” bättre att vara ensam än i ett dåligt förhållande.”
så linjen i låten ”mieux qu’ exceptre mal accompagnussic” – använder den senare halvan av uttrycket för att säga ”det är bättre än din far fungerar än att vara i dåligt sällskap.”Medan mamman är den som säger” Det är bra att arbeta”, tänker sonen ” bättre än att vara i dåligt sällskap.”Det är inte 100% klart vem det ”dåliga företaget” är här. Det låter som pojke undrar om han och hans mamma är ”dåligt sällskap” och mår dåligt eller motstår sin far för att föredra att arbeta. Särskilt när han följer upp det med ”är det inte rätt?”vilket kan tolkas här som lite sarkastisk eller arg fråga.
Sacrisbuljong Papa: vilken pappa!
detta var förvånansvärt svårt att översätta!
så den bästa översättningen jag tror är ” vilken pappa!”Jag skulle översätta det som” bra gammal pappa ”eller” kära gamla pappa ” men de var inte helt rätt eftersom de är enhetligt positiva.
ordstävet ”Sacr bisexual” betyder mer som” vad en… ”som i” vilken kille ” som kan vara positiv eller negativ beroende på tonen och sammanhanget. Om någon klagar över sin pojkväns dåliga beteende, du kan säga ”vilken kille” sarkastiskt för att visa ditt ogillande.
För när vi först hör talaren säga ” sacriboric papa ”säger han det efter att ha sagt” utan att ens fråga, han vet vad som är fel.”Så det verkar som om han säger ”sacriboricum papa” (vilken Pappa!) på ett positivt sätt, som ett komplement. Men vi vet från den första versen att talarens far aldrig är i närheten. Så när han säger ”utan att ens fråga, han vet vad som är fel” det låter som han fantiserar om den roll hans far skulle spela i sitt liv, snarare än att kommentera den roll som han spelar i verkligheten. Detta gör ”sacroni-pappan” mycket mer tvetydig, särskilt när han följer upp det genom att fråga sin far var han gömmer sig.
Jag tror att valet av en tvetydig fras (en som kan användas som ett komplement/positivt eller en förolämpning/negativ) var avsiktligt. Hela låten handlar om talaren som kämpar med sin fars frånvaro från sitt liv. Men det sorgliga ämnet är juxtaposed av en jaunty pianolinje och optimistisk dansslag.
Actusia doit, faire au moins mille fois que j ’ ai / Compt Actusia mes doigts
bokstavligen ”det måste vara minst tusen gånger att jag har räknat på mina fingrar.”
detta är ett annat exempel på Stromae som använder barnsliga uttryck – det här hänvisar naturligtvis till att leka kurragömma och den vana som små barn har att räkna på fingrarna. Han kan inte hitta sin pappa även efter att ha räknat tusen gånger … det är som kurragömma men du hittar aldrig den person du letar efter.
Vers 2
den andra versen kontrasterar den första, som det verkar vara i en vuxen mans röst. Förmodligen talaren som är en ung pojke i den första versen nu alla vuxit upp, och ändå ställa samma fråga ” Var är du pappa?”
tonen är märkbart argare. Ordförrådet är mer” vuxet ” jämfört med den första versen. Talaren ställer snabba brandfrågor på ett sätt som kräver svar. Låt oss titta på varje grupp av frågor.
Quoi, qu ’on y croit ou pas /y aura bien un jour o Jacobs on n’ y croira plus
oavsett om vi tror eller inte / det kommer säkert att finnas en dag när vi inte längre tror
Un jour ou l ’autre på sera tous papa / Et d’ un jour Jacobs på aura disparu
en eller annan dag kommer vi alla att vara pappa / och från en dag till nästa kommer vi alla att försvinner
han säger i huvudsak att alla kommer att bli pappa en dag, och vem som helst kan försvinna över natten.i dessa två rader låter högtalaren som om han kastar upp händerna efter år av försök att ta reda på var hans pappa är och vad han betyder för honom, han ger upp genom att säga ”Vi kommer alla att vara pappor och någon av oss kan försvinna över natten.”Han låter som en man som har gett upp att försöka förstå varför hans far försvann från sitt eget liv, och hans reflektion över sin egen far har vänt sig till en reflektion över faderskap i allmänhet.
Seroner – nous d brasilitestables ? Seroner-nous beundransvärda ? / Des G. O. D. O. D. O. D. O. D. O. D. O. D. ? / Dites-nous qui donne naissance aux irresponsables ?
kommer vi att vara avskyvärda? Kommer vi att vara beundransvärda? Uppfödare eller genier? Berätta för oss vem som föder det oansvariga?
här frågar talaren världen (och sig själv) vilken typ av människor de kommer att vara – och till synes vilken typ av Far? Kommer de att vara hemska eller beundransvärda? Implicit verkar han fråga, kommer de att vara bra fäder eller dåliga fäder? Kommer de att vara” uppfödare ” eller genier? Ordet ” uppfödare ”valdes troligen på grund av dess likhet med ordet för” geni ” på franska. Sedan frågar han ”vem föder dessa oansvariga människor” – implikationen är ” vem har dessa barn som fortsätter att överge sina egna barn?”
Ah dites-nous qui, tiens / Tout le monde sait comment on fait les b actub actubs / Mais personne sait comment on fait des papas
Ah berätta vem, kom igen / alla vet hur barn görs/men ingen vet hur man gör pappor
i det här avsnittet blir högtalaren märkbart argare. Han låter som om han kräver svar, och det här avsnittet är mycket mer en kritik av faderskapets tillstånd i samhället än en faktisk undersökning.
talaren reflekterar över hur vanligt det är för män att få barn utan att veta hur man ska vara pappa.
Monsieur Je-sais-tout en aurait h corit corit, c ’est Corica / Faut l’ sucer d ’ son pouce ou quoi ?/ Dites-nous o exportoria c ’est cach exportoria, doit/Faire au moins mille fois qu’ on a, boufftuberi nos doigts
Mr. Know-it-all skulle ha ärvt det, det är det / ska det sugas ut ur tummen eller vad?
berätta var det är dolt, det måste / vara tusen gånger att vi har ätit våra fingrar
Sucer: att suga
Bouffer: att äta (slang term – lite oartigt)
högtalaren är ilsket krävande svar (från vem vi är inte säker – universum?) och är uppenbarligen upprörd.
här säger talaren i huvudsak att om dessa killar (Mr.Know It All) var så smarta skulle de ha ärvt kunskapen om hur man blir pappa. Eller om kunskapen inte ärvs kanske det borde ”sugas ut ur tummen” – ett roligt sätt att säga att vi på något sätt skulle förvärva kunskapen i tidig barndom. Han säger ”Vi måste ha ätit våra fingrar tusen gånger”, som harkens tillbaka till bron där han säger ” jag måste ha räknat på mina fingrar tusen gånger.”Detta visar en ökad desperation (att äta fingrarna är konstigt!) och också en utveckling från naivt barn som leker kurragömma till en arg ung man som desperat letar efter svar.
högtalaren startar sedan in i kören, bron och kören en sista gång-ställer alltid samma fråga ” pappa, var är du?”
Stromae utför Papaoutai live
se om du märker förändringen i kroppsspråk och ton mellan första och andra verserna. Detta är en fantastisk video.
—
även om den här låten är en bra låt att dansa till, tycker jag personligen att det är väldigt sorgligt. Jag grät mycket under denna översättning, även om jag har tur att ha en underbar och mycket närvarande far! Det är en sådan sorglig reflektion över en man vars far var frånvarande från mycket av sin barndom. Och att veta att Stromaes far var frånvarande och sedan tragiskt dödad i det rwandiska folkmordet gör den här låten så mycket sorgligare.