metastabilt tillstånd producerat i kvicksilverånga vid låga tryck genom elektronpåverkan på 4,9 volt.- Beständigheten av ”strålningen” som produceras av 4,9 volt stötar i kvicksilverånga mättes i ett fyra elektrodrör av den typ som vanligtvis används i resonanspotentialmätningar, bestående av en ekvipotentialkatod med enkel design, ett inre rutnät G för att styra hastigheten hos de påverkande elektronerna, ett yttre fotoelektriskt rutnät H och en fotoelektrisk platta P. A. c. och DC. spänningar applicerades på de två gallren på ett sådant sätt att elektronerna hade tillräcklig hastighet för att excitera strålningen endast i alternativa halvcykler och att den fotoelektriska strömmen till elektrometern växlade i riktning samtidigt. Som ett resultat av beständigheten av strålningen resulterade en minskning av strömmen med ökande frekvens, når ett minimum vid 1800 cykler för ett avstånd mellan galler av 17 mm och vid 3800 cykler för ett avstånd av 8,5 mm. dessa resultat inte variera mycket med tryck,.003 till.032 mm. De visar en tidsfördröjning mellan excitationen och ankomsten av den första strålningen vid plattan P på ca 1/3600 och 1/7600 sek. respektive. En matematisk diskussion visar att diffusionen av strålningen genom upprepad emission och återabsorption (”fängelse” av strålningsteori) inte kan redogöra för dessa resultat. En beräkning, baserad på antagandet att de upphetsade atomerna förblir i ett metastabilt tillstånd och bär exciteringsenergin till de fotoelektriska ytorna och där ger upp den, ger resultat i mycket nära överensstämmelse med observationerna. Slutsatsen är att ett metastabilt tillstånd bildas av atomerna upphetsade av 4,9 volt elektronpåverkan och att dessa är de effektiva för att producera det fotoelektriska svaret i rören. I dessa experiment är 2P2-tillståndet det enda som exciteras av effekterna i märkbar mängd. Hur dessa resultat kan förenas med Bohr-teorin, enligt vilken 2P2-tillståndet inte är metastabilt, är inte klart.
- mottagen 10 mars 1924
DOI: https://doi.org/10.1103/PhysRev.24.113