de hebreiska konsonanterna med namnet Elohim
baserat på Brown Driver Briggs Hebreiska ordbok fortsätter vi vår forskning om betydelsen av ELOHIM. Idag studerar vi två kända fall, där hänvisningen tydligt är ’Gud eller gudomliga varelser’. Det första fallet är Psalm 8: 5: för du har gjort honom lite lägre än ELOHIM, och har krönt honom med ära och ära. Vem dessa Elohim är? Är de Gud? Det var omöjligt för judarna. De är mellanliggande varelser mellan Gud och människan? Förmodligen ja. Bekräftelsen kommer från Septuaginta – den grekiska översättningen av Gamla Testamentet – som översätter ELOHIM med anghelous, dvs ”änglar” (liksom den syriska versionen av Gamla Testamentet, Vulgata och arameiska översättningar av Gamla Testamentet, ”Targumin”). Den grekiska översättningen av psalmerna är daterad till tredje eller andra århundradet f.Kr. och så är det den mest auktoritativa tolkningen av termen Elohim i detta fall. I det här fallet föreslår sammanhanget inte – som i de fall som studerats i föregående artikel-en hänvisning till människor. Faktum är att sammanhanget tydligt talar om Guds skapelse. Dessutom den andra delen av versen ”och har krönt honom med ära och ära” kan vara den andra delen av synonymic parallellism och det kan vara förklaringen till vad ”du har gjort honom lite lägre än ELOHIM” betyder.
nu studerar vi det mest kända fallet, dvs Genesis 1: 26-27: Och Gud sade: Låt oss göra människan till vår bild, efter vår likhet: och låt dem ha herravälde över havets fisk och över luftens fåglar och över boskapen och över hela jorden och över varje krypande sak som kryper på jorden. Så skapade Gud människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han honom; man och kvinna skapade han dem.
vem ELOHIM var för författarna till denna text? Enligt forskarna (klicka här) skrevs det första kapitlet i Genesis – det vill säga den första versionen av skapelsen – av prästklassen som återvände till Judea (VI-V-talet f.Kr.). Sättet att tänka på den mest inflytelserika prästklassen beskrivs väl i de senaste böckerna i Gamla Testamentet, såsom krönikorna (V cent. BC). Här finner vi att YHWH är Israels Gud (cfr. 1 Krönikeboken 13), även kallad helt enkelt Elohim. Därför använde författaren till Genesis, som Krönikornas författare, ELOHIM att prata om Israels Gud. ELOHIM är en del av Guds namn som finns i forntida texter som 2 Sam 7:26-27: Herren ( YHWH) av värdar (tsebaot) är Israels Gud (Elohim). Vi kan säga att Elohim som används i Genesis är en slags förkortning av det äldsta namnet. För de post-exiliska judarna var ELOHIM (dvs. Gud) bara JWHW.
nu vänder vi oss till Genesis 1:26-27:
V. 26 Elohim (= YHWH Elohim tsebaot = Gud, HERREN Sebaot) sa:
Låt oss göra människan i vår bild, efter vår likhet
v. 27 Så Gud skapade människan i sin egen bild, i Guds avbild skapade han honom; man och kvinna skapade han dem.
om Elohim är en förkortning av det äldsta namnet – dvs Gud Herren av värdar – då är pluralen helt legitim. Så Gud eller gudar skapade människan? Eftersom YHWH är värdarnas Gud – dvs. änglarna-talar han med sin himmelska domstol innan för att skapa det viktigaste levande varelsen. Dessutom betyder det hebreiska verbet AMAR (dvs ”att säga”) också ”att thunk”.
När Gud faktiskt skapar människan-se v. 27-finns bara singularen av BARA (= Gud skapad), liksom singularpronomen som är kopplad till termen bild (=hans egen bild). Nästa gång kommer vi att se andra fall där Elohim betyder ’gudomliga varelser’.