Princeton Encyclopedia of klassiska Webbplatserrichard Stillwell, William L. MacDonald, Marian Holland McAllister, Stillwell, Richard, MacDonald, William L., McAlister, Marian Holland, Red.

BRUNDISIUM (Brindisi) Puglia, Italien.

Animportant romersk hamn och ombordstigningspunkt för E. Dess namn härrör från formen på dess tvillinggrenade vik,som tränger djupt in i land som hjortens horn(Lat. brunda). Ursprungligen en Messapian stad, det becamea Latin koloni i 246 f. Kr., togs av Caesar i 49B. C., och var föremål för en belägring av Antony i 40 f.Kr. varefter den andra triumviratet förnyades av theTreaty av Brundisium. Flera vägar slutade här, mostnotably kustvägen från Ban och Via Appiathrough Tarentum; den senare, började 312 f.Kr., nådde sin uppsägning här ca. 264 B.C.At i slutet av Via Appia (Via Colonne) med utsikt över bukten stod två kolumner 19 m höga, förmodligen den 1: A c A. D. den som fortfarande är in situ har en bas av Atticmarmor och en axel av grå östlig marmor. Finkapitalet visar 12 figurer: Jupiter, Neptun, Minerva(Juno?), Mars (Amphitrite?) och åtta tritoner. Den andra kolonnen föll i början av 16: e c. och transporterades till Lecce, där den fortfarande stöder en staty av S. Oronzo. I närheten finns ruinerna av en romersk villa där,tradition upprätthåller, Virgil dog på hans återkomst frångrekland i 19 f.Kr. eftersom moderna Brindisi ligger över den antika staden, storskaliga utgrävningar är svåra. Bland kejserliga rester är strukturerna under Piazza Duomo vid oppositeend av Via Colonne och under kyrkan S. Giovanni al Sepolcro. På Via Colombo är den så kalladevasche limarie, rester av en stor romersk reservoar, kanske Trajanic. Skarpa rester av bad, en Claudian akvedukt, en porticoed krypta med välvt valv och forumetkan spåras. Den sista nämns i ett nyligen upptäckt dekret av 1: A c. A. D. till ära för en medborgare, vilkenvittnar också för första gången förekomsten av ett armamentarium i denna hamnstad.Museo Archeologico Ribezzo innehåller fem rumav lokalt material.

bibliografi

T. Ashby & R. Gardner, BSR 8 (1916)170; P. Camassa, La Romanit Baccarat di B. (1934); F. Castagnoli, BullComm 71 (1943-45) 5ff; C. Picard, ”B., notesde topographie et d’ Histoire,” REL 35 (1957) 285-303;N. Degrassi, förfaranden av III Congr. Internaz. och Epigr. G.och Lat. (1959) 303-12; B. Sciarra, ”statyerna av B.,” RendNap, N. s. 40 (1965) 219-26.App. BCiv 5.26.104; 66.278 F. A. C. SCAVONE

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.